Asianajajatutkintojen 1999 kysymykset
|
24.09.2001 |
|
Asianajajatutkinnon 1/1999 (27.1.1999)
kysymykset
Advokatexamens 1/1999 ( 27.1.1999) frågor
|
- Toimiohjeiden jaottelu Ylängön mukaan.
|
-
Indelning av direktiven enligt Ylänkö.
|
- Asianajotoimiston järjestämisessä huomioon
otettavat seikat tapaohjeiden mukaan.
|
-
Faktorer som bör beaktas vid organiseringen av byrån
enligt vägledande regler om god advokatsed.
|
- Euroopan ihmisoikeussopimuksen 6 artiklan
määräykset koskien syytetyn puolustautumista.
|
-
Försvar av den åtalade enligt 6 artikeln Europarådets
människorättskonvention.
|
- Asianajaja ja media.
|
-
Advokaten och medierna.
|
- Tapaohjeiden oikeudellinen merkitys.
|
-
Den rättsliga betydelsen av vägledande regler om god
advokatsed.
|
- Asianajaja (jälj. AA) oli nauhoittanut hänen ja
päämiehensä keskusteluja koska tiesi, että myös
päämies nauhoitti niitä. Myöhemmin AA ilmoitti, että
hän päättää toimeksiantosuhteen ilmoittaen, että
luottamus oli hänen ja päämiehen välillä hävinnyt.
Päämies puolestaan kantelussaan liitolle ilmoitti, että
todellinen syy oli se, että hän eli päämies oli joutunut
taloudellisiin vaikeuksiin kesken oikeudenkäynnin ja oli
pyytänyt itselleen maksutonta oikeudenkäyntiä, johon AA
ei ollut halukas. AA puolestaan vastasi kanteluun, että
hänen päämiehelle osoitettu ennakkolasku oli jäänyt
maksamatta ja että hän ei katsonut voivansa hoitaa
toimeksiantoa, koska päämies nauhoitti keskusteluja.
Arvioi AA:n menettelyä.
|
-
Advokaten hade bandat diskussioner mellan honom och klienten
eftersom han visste, att även huvudmannen bandade dem.
Senare meddelade advokaten, att han gör slut på
uppdragsförhållandet eftersom förtroendet hade förlorats
mellan honom och huvudmannen. Huvudmannen å sin sida uppgav
i sin klagan till förbundet, att den verkliga orsaken var
den att han, dvs huvudmannen hade råkat i ekonomiska
svårigheter under rättegången och hade bett om fri
rättegång, vilket advokaten inte ville. Advokaten å sin
sida uppgav I sitt svaromål att den till huvudmannen
ställda förskottsräkningen inte hade betalats och att han
ansåg sig inte kunna sköta uppdraget eftersom huvudmannen
bandade diskussionerna. Bedöm advokatens förfarande.
|
|
|
|
Asianajajatutkinnon 2/1999 (05.05.1999)
kysymykset
Advokatexamens 2/1999 ( 05.05.1999) frågor
|
- SAL:n valtuuskunnan tehtävät?
|
-
Finlands Advokatförbunds delegations uppgifter?
|
- Kurinpitomenettely ja siinä tapahtuva asianajajan
kuuleminen?
|
-
Disciplinärt förfarande och hörande av advokat därvid?
|
- Asianajajan lakimiesavustaja ja asianajotoimintaa
siltä osin säätelevä normisto?
|
-
Advokatens juristbiträde och normer som reglerar
advokatverksamheten i detta sammanhang?
|
- Missä tilanteissa asianajajan salassapitovelvollisuus
murtuu?
|
-
I vilka fall bryts advokatens tystnadsplikt?
|
- Asianajajan tilintekovelvollisuus päämiehelleen?
|
-
Advokatens redovisningsskyldighet inför sin huvudman?
|
- Asianajaja A vaati vahingonkorvauksia päämiehensä
B:n puolesta C:ltä. A laati haastehakemuksen ja toimitti
sen oikeuteen. C:n asiamies varatuomari D ilmoitti
vastineessaan tuomioistuimelle että haaste on ennenaikainen
asianajajia koskevien tapaohjeiden ja oikeudenkäymiskaaren
perusteella koska vaatimusta ei oltu esitetty C:lle ennen
oikeudenkäyntiä missään muodossa. D oli yhteydessä
B:hen ja tiedusteli tämän halukkuutta sovintoon. B
ilmoitti suostuvansa sovintoon D:n ehdotuksen pohjalta. A
kuultuaan sopimuksesta ilmoitti B:lle ettei tämän etujen
mukaista ole suostua sovintoon esitetyillä ehdoilla mutta
mikäli tämä kuitenkin haluaa sopia asian näillä
ehdoilla A luopuisi toimeksiannosta välittömästi. Tämän
johdosta B ilmoitti D:lle ettei suostukaan sovintoon. D
katsoi, että sopimus oli jo syntynyt pätevästi.
Arvioi A:n menettelyä tapaohjeiden kannalta.
Entä jos D olisi ollut myös asianajaja ?
Ota kantaa myös sopimuksen pätevyyteen.
|
- Advokat A yrkade på skadestånd av C för sin huvudman
B. A uppsatte en stämningsansökan och sände den till
rätten. C:s ombud vicehäradshövding D meddelade i sitt
svaromål till domstolen, att stämningen har meddelats för
tidigt enligt vägledande regler om god advokatsed och
rättegångsbalken eftersom krav mot C i vilken som helst
form inte framförts före rättegången. D stod i kontakt
med B och hörde sig för om dennes villighet till
förlikning. B meddelade att han godkänner förlikning på
basis av D:s förslag. A, efter att ha hört om avtalet,
meddelade B att det inte står i dennes intresse att
godkänna förlikning på förslagna villkor men om han
ändå vill ingå förlikning i ärendet på dessa villkor
avsäger sig A omedelbart uppdraget. B meddelade D med
anledning härav att han ej godkänner förlikning. D ansåg
att ett giltigt avtal redan tillkommit.
Bedöm A:s förfarande i ljuset av vägledande regler om god
advokatsed.
Antag att även D var advokat?
Tag även ställning till avtalets giltighet.
|
|
Asianajajatutkinnon 3/1999 (15.09.1999)
kysymykset
Advokatexamens 3/1999 (15.09.1999) frågor
|
- Palkkioriita-asian käsitteleminen asianajajien
välimiesmenettelyssä ja yleisessä tuomioistuimessa?
|
-
Behandling av arvodestvister i advokaternas
skiljemannaförfarande och i allmän domstol?
|
- Milloin asianajaja on velvollinen luopumaan
toimeksiannosta?
|
-
När är advokaten skyldig att avstå från ett uppdrag ?
|
- Oikeudenkäymiskaaren OK 21 luvun uusimmat muutokset
ja hallintolainkäyttölain määräykset koskien
oikeudenkäyntikuluja?
|
-
De nyaste ändringarna i 21 kap. rättegångsbalken och
stadgandena i lagen om förvaltningsförfarande gällande
rättegångskostnader?
|
- Asianajajaosakeyhtiön erityispiirteet?
|
-
Särdragen i advokataktiebolag?
|
- Vertaile asianajajan ja päämiehen
totuusvelvollisuutta rikosasioissa?
|
-
Jämför advokats och huvudmans sanningsplikt i brottmål?
|
- Asianajotoimisto X sai toimeksiannon B:ltä eräässä
talokauppaa koskevassa riita-jutussa purkaa ko sopimus.
X ajoi jutun ja B hävisi sen alioikeudessa ja
hovioikeudessa eikä saanut muutoksenhakulupaa KKO:ssa. Nyt
B vaatii X:ltä vahingonkorvauksia koska X ei ollut
valmistellut juttua riittävän huolellisesti ja hankkinut
sellaista selvitystä, jonka perusteella juttu olisi
voitettu. Lisäksi X ei ollut esittänyt vaihtoehtoista
vaatimusta hinnanalennusta vaikka juttu olisi jo tällä
perusteella olemassa olevilla seikoilla voitu voittaa johon
viittasi HO:n perustelun osa "kun ei ollut edes vedottu
hinnanalennukseen". X puolestaan kiisti vaatimuksen
sillä perusteella, että hän oli vaatinut vain purkua
koska B oli itse tätä edellyttänyt. X ei ollut pitänyt
lisäselvitystä, johon B viittasi tarpeellisena ja katsoi,
ettei juttu olisi lisäselvityksen olemassaolosta huolimatta
muuttunut.
B kiisti sen, että hän olisi vaatinut vain purkua. Hän
väitti ettei ollut tiennyt edes muista vaihtoehdoista.
Arvioi X:n menettelyä ja B:n vaatimuksen perusteita.
Miten asiaan vaikuttaa se, että X oli haettu konkurssiin?
|
- Advokatbyrå X fick i uppdrag i ett ärende, som gällde
husköp, att häva ifrå-gavarande avtal.
X förde talan och B förlorade målet i underrätten och
hovrätten samt fick inte besvärstillstånd hos HD. Nu
yrkar B skadestånd eftersom X inte berett målet
tillräckligt omsorgsfullt och skaffat utredning så att
målet skulle ha vunnits. Vidare hade X inte framfört
alternativt yrkande om prisnedsättning fastän målet
skulle ha kunnat vinnas på denna grund baserande på
tillgängliga fakta, vartill hovrättens motiveringar "när
inte ens prisnedsättning åberopats" partiellt syftade.
X för sin del bestred yrkandet på den grund att han yrkat
endast hävning eftersom B själv förutsatt detta. X hade
inte ansett tilläggsutredning, som B hänvisade till,
nödig och ansåg att ärendet, trots tilläggsutredningen
inte hade förändrats.
B bestred att han skulle ha yrkat endast hävning. Han
påstod att han inte ens känt till andra alternativ.
Bedöm X:s förfarande och grunderna för B:s yrkanden.
Hur inverkar det på ärendet att X hade sökts i konkurs?
|
|